Ismete på Järnlunden

I fiskepressen har det skrivits en hel del om ismete de senaste åren. Jag har nog funderat på att testa några gånger, men det har alltid kommit några "viktiga" pimpeltävlingar i vägen. Är man uppvuxen med att fiske på vintern endast handlar om att dra upp så många tusenbröder som möjligt, så kan det vara lite svårt att se att det kan finnas något annat.

I förgrunden Tofta Skär, i bakgrunden Bromön

Nu var det så att sista helgen i januari så fanns det ingen pimpeltävling, när dessutom Mattias Bladh kontaktade mej och sa "jag har ett gäng ismetespön vill du hänga med och testa om storgösen hugger"? Ja då var det inte så mycket att fundera på. Vi kom överens om att göra en satsning på Järnlunden, området utanför Tofta Skär blev valet. Hasse och Marcus Karlsson ville också vara med, sedan blev Nisse också sugen. En kompis till mig, Magnus Lind hörde av sig och var fiskesugen, så vi blev några stycken som skulle ut på Järnlunden.

På tisdagen såg Marcus till att mörtstugan kom i sjön, på fredagen visade det sig att inga mörtar hade lust att simma in i den. Mattias hade några frysta mörtar, men det kändes som att vi behövde något levande bete också. Plan B blev att ta med pimpelgrejorna och dra upp några abborrar till färskt bete.

Spöna riggade bara att vänta på napp

På lördagsmorgonen var vi ett gäng förväntansfulla ismetare som gav oss ut på Järnlunden. För ett par veckor sedan var det en pimpeltävling på Järnlunden och vinnaren satt vid Tofta Skär, så man kunde tro att det kanske glesnat något med abborre där. Det visade sig dock att det fanns tjockt med fisk på hela grundområdet, snart hade vi bete så det räckte och blev över. Storgösen måste väl stå på djupet utanför och vänta trodde vi.

Mattias tror på att storgösen ska hugga

Ismete är ju kul tänkte jag, först pimpla upp abborrar, sedan rigga ett gäng ismetespön. Bara att vänta på att det nappar. Ett par minuter efter att alla spön var riggade kom otåligheten, den som är inbyggd om man tävlingspimplat i snart 40 år. Ska man bara sitta här o glo? Det har ju gått flera minuter och inte en enda vippa har fällt! Inget annat än att återgå till pimpelfisket för att lugna nerverna och efter lite letande så hittade vi en hel del fin matfisk på grunt vatten. Hasse och Marcus gick en sväng mot Bromön och där fanns det också gott om lite större abborrar.

vänta, vänta, vänta när ska det fälla?

Efter ett par timmar började det hända lite saker på ismetespöna, då och då blev det fäll. Några gösar blev det inte, men 5 gäddor i vart fall. Nisse fick en gädda på vertikaljigg i frivattnet också. Vi fick också en hel del abborrar i lagom stekstorlek på pimpel, så dagen blev väldigt lyckad till slut.

Nisse vertikaljiggade gäddorna

Sammanfattning, ismete efter gös är nog inte så lätt, men som omväxling till tävlingspimpel är det väldigt trevligt, då det också inbjuder till lite mer socialt umgänge.

// Per Karlsson